När en konflikt uppstår krävs det god kommunikation för att hantera den. Detta är tydligast och mest användbart i mindre sammanhang, till exempel mellan två barn. Man talar ofta om konflikttriangeln, vilket är en slags mall som kan appliceras på de flesta konfliktsituationer. Om vi håller oss till exemplet mellan två barn, så kan vi konkretisera och tydliggöra denna teknik – så att du som läsare kan återanvända konceptet när det behövs och är lämpligt.
Konflikttriangeln
Konflikttriangeln, även kallad ABC-modellen, är ett verktyg för att förstå och lösa konflikter. Den är applicerbar på det mesta, men i detta sammanhang kommer vi fokusera på en väldigt specifik situation, för att tydliggöra och göra verktyget mer lättillgängligt. Den flitigt använda konflikttriangeln skapades av fredsforskaren Johan Galtung.
Scenario:
På ett dagis finns det två barn som blivit oense. Lisa och Anna bråkar högljutt, och när dagisfröken träder in så står hen rådlös inför scenen. Nu måste ett form av detektivarbete göras; Vad har hänt och hur skall konflikten lösas? Detta kan inte lösas genom att köra på lån eller låta situationen lösa sig själv.
Hörn 1/A: Relation
Den första delen av konflikthanteringen handlar om Lisa och Annas personliga (subjektiva) upplevelse av situationen. Det handlar även om Lisa och Annas uppfattning av hur den andra känner.
Nyckelord: Känslor, viljor och uppfattningar
Hörn 2/B: Beteende
Hur beter sig Lisa och Anna gentemot varandra? Ignorerar de varandra eller är de mitt i en hätsk diskussion? Det är viktigt att observera och förstå hur motparterna beter sig i konflikten, för att kunna lösa den.
Nyckelord: Beteende, agerande och känslouttryck
Hörn 3/C: Konflikt
Den sista delen är den objektiva delen i konflikten. Vad handlar konflikten om, egentligen? Tog Lisa Annas leksak, eller råkade Anna trampa på Lisas fot? Vad möjliggjorde konflikten och tände eld på situationen?
Nyckelord: Händelseförlopp, objektivitet och härledning
Analys och lösning
Dagisfröken bör analysera och fokusera på triangelns samtliga tre delar för att lösa konflikten. Hen måste kommunicera med Lisa och Anna, så att hen får en övergripande bild. Det är även viktigt att Lisa och Anna lyssna på varandras versioner; så att eventuella missförstånd försvinner. Det är trots allt oftast missförstånd om skapar konflikter. Genom att låta barnen lyssna på varandras upplevelser, så kan förståelse och empati väckas. På så vis kommer man närmare en lösning. Börja med att låta Lisa och Anna berätta om sin egen uppfattning, för att sedan observera och fråga om deras beteende under händelseförloppet, för att till sist fråga om vad som egentligen möjliggjorde konflikten. Det är viktigt att triangelns tre delar tas i denna ordning, så att konflikten bearbetas från topp till tå. I slutet ska Lisa och Anna ha en förståelse för varandras känslor och beteende, och förhoppningsvis kunna gå vidare med dagen.